Många ungdomar spenderar tonåren i stallet, hästsport är en stor sport i Sverige och enligt Tidningen ridsport engagerar sig cirka en halv miljon människor i hästar. Hur kommer det sig att så många väljer att hålla på med hästar, och lär man sig någonting av att vara hästmänniska?

Jag är för att människor ska hålla på med hästar, inte minst ungdomar. Jag hade jättegärna sett att man prövade på ridning på skolidrotten, det är trots allt en idrott, och då kanske fler skulle börja rida på fritiden också. Jag själv är hästtjej och jag tycker att alla borde få chans att pröva på ridsporten. Det finns så många argument för varför jag tycker såhär, bland annat så ger hästen otroligt mycket glädje och självförtroende, vilket många ungdomar i dagens samhälle behöver. Stallet är en jättebra fristad om man haft en jobbig dag eller så, oavsett vad man känner så är det en lättnad att komma till stallet och klappa på en mjuk hästmule, eller ta en ridtur i skogen.

Stallet är också en jättebra plats att lära sig ta ansvar på. Man måste se till att hästarna i stallet mår bra, de kan inte ta hand om sig själva. Man måste vara en ledare och kamrat till hästen, och det är en toppenbra egenskap att ha i arbetslivet sedan tror jag, för i stallet kan man inte styra med järnhand, man måste vara en ödmjuk ledare och samarbeta, både med hästarna och med andra människor i stallet.

I stallet blir man handlingskraftig, man lär sig hantera lite (eller mycket) skit under naglarna. Jag har massor av exempel från mig själv, till exempel när min häst har bajsat i sitt vatten, jag tvekar inte en sekund på att göra rent det, jag tar tag i tvättsvampen och rengör på en gång, det är sådant många i min ålder gärna skulle avstå tror jag.

Enligt Lena Forsberg påverkas kvinnors syn på ledarskap av om kvinnorna brukar vara i stallet. Hon menar på att man som kvinna ser annorlunda på ledarskap och man vågar helt enkelt ofta vara en bra ledare om man varit mycket i stallet och är präglad av stallmiljö. (http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbotten/stalltjejer-blir-ofta-chefer)

Nu kanske du som läser detta tänker att man kan lära sig ta ansvar och bli en bra ledare på andra sätt än att vara i stallet, och ja, det är klart man kan det. Men stallet är en väldigt bra väg till att bli ledare och en skicklig entreprenör, man lär sig om ledarskap betydligt mer konkret i stallet än om man sitter på en föreläsning
och lyssnar, även fast det också är ett sätt.

En annan sak du kanske tänker är att ridning är dyrt och att alla inte har möjlighet att hålla på med hästar. Tyvärr är det sant, och jag önskar att det skulle vara billigare så fler har möjlighet att rida, men att införa ridning på idrotten i skolan kanske skulle vara ett bra alternativ?

Avslutningsvis vill jag egentligen bara säga att jag tycker fler ska börja med hästsport, för det ger en så mycket, och man lär sig mycket saker som är toppenbra att kunna i vardagen och arbetslivet också. Jag tycker att det vore jättebra att hitta en lösning för att kunna införa ridning på skolidrotten, åtminstone ge skolungdomar möjlighet att pröva på ridning, för det är helt fantastiskt.

Spelar det någon roll om man är kille eller tjej?
Är killar mer värda är tjejer, eller är det tvärt om?

Jag tror att det är mycket annorlunda att vara kille jämfört med tjej, nu kan jag givetvis inte veta helt säkert utan i det här inlägget kommer jag utgå från vad jag tror.

Oavsett om man är kille eller tjej så uppfattas man olika beroende på vad man håller på med och är intresserad av. En tjej som t.ex. sitter hemma och spelar dator hela helgerna och aldrig är ute, kan uppfattas som konstig och kanske får hon något fler sneda blickar på sej i skolkorridoren. Däremot om du är kille och gör samma sak är det bara "jaha, en kille som gillar datorspel, helt okej". Bara för att det är så det "ska" vara.

I en diskussion som vi hade i skolan förut, kom det upp något som verkligen stämmer enligt mig. Medans en tjej från början oftast har ganska dåligt självförtroende och kanske har hon även komplex för hur hon ser ut. Så peppar tjejer varandra i livet och stöttar varandra när det är någon som har det svårt. Genom att bara finnas där för varandra, stötta och prata ut om saker och ting är man mycket värd som kompis i vissa situationer. Killar däremot har oftast ganska högt självförtroende från början. Eller det är i alla fall det dom vill få alla att tro. Jag tror att killar generellt i en grupp trycker ner varandra lite genom små bråk osv. 
Vilket slutar med att killar och tjejer ligger på ganska lika nivå. Men ibland kan det bli hemskt fel. 
För såklart är det individuellt, det här med självförtroende, det är olika från person till person. Fast inte helt oberoende om huruvida man är kille eller tjej. Det finns tjejer som redan har bra självförtroende eller som har vänner som trycker ner dom På samma sätt finns det killar som har dåligt självförtroende och vänner som peppar och stöttar.
Om man då har vänner som peppar ännu mer trots att man har bra självförtroende? Eller som trycker ner en trots att man redan mår dåligt? Kan det bli så att självförtroendet blir "för högt" eller "för lågt"? 
Jag tror att det är så att mår man redan dåligt och har vänner som gör det sämre
kan det leda till att man inte klarar mer och blir deprimerad.
Eller att om man har vänner som peppar och stöttar helatiden fast man redan har bra självförtroende, och tror förmycket på sej själv kan man råka hamna för "högt bland molnen”. Då kan man ses som udda ur andra personers synvinkel.

Samtidigt tror jag att det här kan till viss del bero på att vi lever i Sverige även kallat "landet lagom" av vissa. Om man är stolt över något man gjort eller sagt får man absolut inte "skryta" om det och visa att man är stolt över något man själv gjort, för då kommer genast någon med en nedlåtande kommentar och trycker ner och menar att, "Så bra var det väl inte?" "Det där kan vem som helst göra, tro inte att du är speciell".
Bloggar är ett allt vanligare fenomen där vem som helst kan dela med sej av sina åsikter, när som helst, till vem som helst. Att det råder yttrande frihet i Sverige tror jag dom allra flesta är medvetna om. Tyvärr finns det personer som utnyttjar sin blogg på internet på fel sätt, genom att hänga ut andra och skriva elaka kommentarer. Just det där med elaka kommentarer kan vara ett sätt att trycka ner andra, fast personligen tror jag att dom grundas på ovetskap och avundsjuka i många fall. Troligen är det här fenomenet mest utbrett hos tjejer på grund av att dom tror att dom ska må bättre själv av att trycka ner andra. Men det förekommer säkert även bland killar.

Exempel:

Person A lägger ut en bild från t.ex. ett ridpass med texten.

– Det gick så himla bra idag, ***** var så fin och allt bara klickade, det här passet kommer jag leva på länge.

Kanske även någon bild från dagen och kanske tillochmed en film.

Sen finns det oftast två grupper (såklart tillhör inte alla dessa) som läser det här inlägget och kommenterar.

 Grupp A, Kommer med positiva kommentarer och kanske samtidigt ger lite konstruktiv kritik och feedback på vad man kan göra bättre nästa gång.

Gud vad kul att det gick bra, han ser jätte fin ut. Vilken utveckling ni har gjort, men varför gör du inte så nästa gång så kanske det blir ännu bättre?

 Grupp B, gömmer sig ofta bakom en anonym kommentar och glömmer att man aldrig är anonym på internet.

Kallar du det där bra? Har aldrig sett nått så dåligt, och varför lägger du ut dom där bilderna när du skrev att det gått bra, för det ser det inte ut som att det gör på dom där bilderna!

 
Som bloggare får man ta mycket skit men man kan också nå stora framgångar man kanske inte skulle haft annars utan bloggen. Men man kan få en stor blogg även utan att provocera, det har många bevisat. Trots det så tror många att provocera är den lättaste vägen till framgång. Men har man bara tålamod, är beredd att länga många timmar på bloggen och sätter läsarna i första hand, så kommer tillslut framgångarna även utan att man skaffat sig många onödiga haters på vägen.

Killar och tjejer behandlas olika i samhället och det är fel ur min synpunkt. Ett exempel är att killar oftast får högre lön än tjejer för samma jobb. Det är också så att killar tillåts vara barnsliga längre upp i åldrarna än tjejerna. För tjejers del förväntas dom växa upp och ta mer ansvar tidigare i livet till skillnad från killar som ofta får vara barn längre.

Hur är det inom idrotten då? Behandlas alla lika där och får man tävla på lika villkor?

Svaret på den frågan borde kanske vara ja, men som jag ser det så är det inte så. Vilket naturligtvis beror på att killar på grund av fysiska förutsättningar inte kan tävla mot tjejer i alla sporter.

Inom hästsporten som är det som ligger mej närmast så förekommer inte jämnlikhet mellan killar och tjejer även fast det är många som säger att "ridsport är en av dom få sporter där tjejer och killar tävlar på lika villkor". Ridsporten anses i många sammanhang även vara en "tjej sport". Killar som rider kan i många fall bli mobbade i skolan och får ofta höra skällsord, som t.ex. bög. Kollar man på eliten så är det många killar som tävlar där. Ett exempel är Rolf Göran Bengtsson, som legat etta på rankinglistan över hoppryttare i hela världen och faktiskt vunnit Jerring priset förra året (2012). 

Vilket väckte många starka rektioner, eftersom vissa anser bland annat att:

1.       "Det va hästen som gjorde jobbet, hästen borde få priset"

2.       "Ridning är ingen sport"

Vänta nu lite, var det inte nått ni missade här? Fotboll vore inte en sport utan bollen, ska fotbollsspelare ta med sig bollen upp på scenen och ska bollen få priset då eller? Ska hockeyspelare ge priset till sina skriskor eftersom det var dom som "gjorde jobbet"? Men inga sådana åsikter förkommer om det är en fotbolls eller hockey spelare t.ex. som vinner Jerring priset. Utan det är bara speciellt riktat mot "tjej sporten" ridning. Jag tror det beror på att dom som aldrig flugit över ett hinder eller galopperat över ett snöklätt fält och upplevt det totala samspelet mellan häst och ryttare, kan inte heller förstå varför vi ryttare har valt att just lägga våra pengar och satsa på hästar av alla sporter.

I största möjliga mån tycker jag därför att alla som kan och har inflytande, ska avdramatisera ridning som "tjej sport" och jobba för att få in fler killar i sporten. För det behövs verkligen för utvecklingen. Framför allt inom ponnysporten.

På ridskolenivå kan man se ett fåtal killar som rider, kanske på grund av att dom vill testa nått nytt, kanske på grund av att hela familjen är intresserad av hästar. Hur som helst tycker jag att dom killar som vågar stå för att dom rider och gillar hästar är modiga, men hur stark man är än är som person finns det en slutgiltig gräns. Då man kanske inte orkar stå emot mobbingen och med att höra ord om en själv som definitivt inte har något att göra med vilken sport man väljer att utöva. Det är troligen den främsta anledningen till att vi ser så få killar inom ridsporten, och vore inte grupptrycket så högt tror jag vi skulle se fler killar även på ridskolenivå.

Vissa ridskolor har till och med speciella grupper för killar. Vilket kanske gör så fler killar vågar ta steget, för visst kan det nog vara lättare om man får va tillsammans med andra killar så man kan stötta varandra.

Blir man som tjej intresserad av att spela fotboll däremot så är det ingen som tycker det är det minsta konstigt. Det finns tillochmed speciella tjej lag i fotboll.

 Så min slutsats och svaret på frågan, "Är killar mer värda är tjejer, eller är det tvärt om?" lyder såhär:

Att oavsett vad man har för förutsättningar, oavsett om man är kille eller tjej så ska man ha lika stor chans att lyckas i livet. Men helt lika förutsättningar är det omöjligt att ge alla. Men att låta folk få hålla på med vilka sporter man vill utan att man ska bli mobbad för sina val är definitivt en bra början.

http://alvidis.se/2013/february/gastbloggning.html

LÄSLÄSLÄS
Kommer upp har också fast lite annorlunda då.
OBS ganska känsloväckande bild här nere.


/Stina

Jag har som ni kanske vet ett rosa träns till Pocahontas, vad tycker ni om det? själv tycker jag att det är jätte söt.
Jag har fått flera kommentarer om vad folk tycker redan, men nu vill jag vet vad just du tycker om tränset. Så kommentera det här inlägget med just DIN åsikt om rosa träns....

/Jossan

Att blogga..

Vi bloggare får utstå mycket kritik och elaka kommentarer från folk som ofta inte enns vågar skriva sitt namn.
Jag kan tycka att kommentera anonymt kan vara fegt, men det är inte alltid så. Det jag menar är att det finns ju även dom som är anonyma av en anledning, men endå vågar stå för det dom skriver.

Med det vill jag säga att ni får gärna kommentera anonymt. Det är ju iafl en kommentar, right?
Men har ni en blogg eller enns en mejl så skriv dom/den. För vad har ni att förlora på det?

Jag menar mejlen syns ju inte för någon annan än oss, och allt handlar om att våga stå för sina åsikter.

Vi är ju bloggare för att vi vill det, det är ett val man gör. Så innan ni skriver en elak kommentar tänk er för en extra gång, tänk på all tid vi bloggare lägger ner på våra bloggar.

För att skriva alla inlägg och fixa alla bilder och design till en blogg, det tar tid. Det är bara så det är, all tid vi väljer att lägga ner på våra bloggar. När vi har kunat lagt tiden på näsan vad som helst. Men i stället för att göra nått annat lägger vi vår tid på ER blogläsare.

/Jossan