Tänkte visa filmen från terminsavslutningen samt berätta lite om hur det gått med Eddie hittils denna veckan. Börjar med filmen, riktigt stolt över den här rundan. Han hade bra tempo och då fick vi tilll fina språng.

 

 

Nu till veckans ridpass. Eller ja, vi har hunnit med fyra pass den här veckan. Första var i måndags då vi som sagt "skrittade" ut, det har jag skrivit om i ett annat inlägg.

I tisdags red vi dressyr och provade lite förvänd galopp och lite lösgörande övningar. Han var väldigt fin och vi hade hela ridhuset för oss själva.

I onsdags tänkte jag att jag skulle ta med Mamma till stallet så hon kunde filma/fota när han var så fin. Blev inte riktigt så då han inte alls var på humör och vägrade svara framåt. Vilket också gör att det blir svårt att göra någonting ordentligt tyvärr.

Faktiskt fick han vila två dagar efter det (jul och juldagen) då jag kände att jag inte hade tid att åka och rida mitt i allt julfirande.

Men idag var det dags igen. Det hela började med att han hade tagit ett väldigt grundligt lerbad (men inte lika illa som i måndags). Själva ridpasset var dock över all förväntan.

 

Just denna period då jag har han så mycket har jag valt att fokusera på framåtbjudningen och har som ett litet mål att det ska gå att rida utan spö och han ska inte sega ihop och vägra gå framåt. Detta är något som förstört för oss på hittils varje dressyrtävling och något vi verkligen måste förbättra om vi ska tävla nått nästa år. Det är ju inte kul att veta att ponnyn är en dröm på träningar och sen inte kan visa det på tävling bara för man släpper spöt (det räcker att man håller i det, man behöver inte använda det). Försöker träna detta genom att vara konsekvent med att han ska svara på små signaler.

 

Första steget är att jag "frågar/säger till" ganska försiktigt med skänklarna när jag vill öka tempot/eller flytta åt nått håll.

Svarar han som jag vill på det så berömmer jag och kanske gör nått annat.

Svarar han inte som jag vill kommer vi till steg två där jag säger till lite mer bestämt med skänkeln.

Svarar han som jag vill på det så berömmer jag och kanske gör nått annat.

Svarar han inte som jag vill på det så kommer vi till steg tre där jag använder spöt bakom sadeln.
Svarar han som jag vill på det så berömmer jag och kanske gör nått annat och gör han inte det så fortsätter jag försöka vara envis, tillslut brukar han svara bättre och bättre och det behövs oftast inte att jag säger till mer än lite efter ett tag.

Idag fick han trava några varv i lite lägre form medans jag bara red lätt och tryckte på lite för det viktiga är att han börjar använda bakbenen och ryggen och bör upp sig själv så jag slippar "bära runt" på honom. Det får ingen av oss ut nått av. Detta gjorde jag inte bara i början av passet utan gjordeäven korta pauser då jag årergick till detta då jag kände att han började bli lite seg. Fick ett fantastiskt reslutat och han var såååå fin. Ska bli spännade att se om det krävs mindre  "tillsägelser" imorgon.

Blev kanske lite långt att läsa men kände att jag behövde förklara hur jag tänker angånde detta.
/Jossan